I'm sorry mama, I never meant to hurt you
Hur fan hittar man till min blogg när den enda person jag har givit den till är siss?
ack och ve, vad hemskt! Jag vill inte att ALLA kommer hit och ba "HAHAHAHA FUL OCH JOBBIG BLOGG HAHAHA TÖNT" och ingen vill väl ha lösenord va? Nä, är svaret jag nog söker.
Jag är så otroligt avundsjuk på mitchan:@
Liksom, om jag skulle få gå upp på scenen och dansa med the kooks så skulle jag dö. Dö.
Eller ne, först skulle jag gå upp på scenen och dansa tills jag slutligen dog. För att det skulle vara FÖR amazing.
"En ung flicka dog av glädje när hon var uppe på scenen och dansade med sitt favoritband". Så skulle det så i tidningen och alla skulle tycka så synd om mig för att jag inte skulle kunna säga hur awesome det var. För jag var ju död. Ingen skulle få höra mig förutom Gud som skulle sitta där på sin 100 meters höga guldstol och nicka och säga "aa" "ja eller hur" "åh" på exakt rätta platserna.
Eller så kanske jag skulle skippa att dö för att sen kunna skryta med att "när jag var -- år gammal så var jag upp på scenen med mitt favoritband *** och dansade och gissa vad glad jag var!" ända tills jag äntligen dog. Och jag skulle dö av ålder, inte av cancer, hjärtinfarkt, stroke eller droger.
Ja, jag tror jag kör på det sista alternativet.
Fast nu kom jag på att det kanske inte skulle hända mig ändå, så varför tänker jag ens på det?
ack och ve, vad hemskt! Jag vill inte att ALLA kommer hit och ba "HAHAHAHA FUL OCH JOBBIG BLOGG HAHAHA TÖNT" och ingen vill väl ha lösenord va? Nä, är svaret jag nog söker.
Jag är så otroligt avundsjuk på mitchan:@
Liksom, om jag skulle få gå upp på scenen och dansa med the kooks så skulle jag dö. Dö.
Eller ne, först skulle jag gå upp på scenen och dansa tills jag slutligen dog. För att det skulle vara FÖR amazing.
"En ung flicka dog av glädje när hon var uppe på scenen och dansade med sitt favoritband". Så skulle det så i tidningen och alla skulle tycka så synd om mig för att jag inte skulle kunna säga hur awesome det var. För jag var ju död. Ingen skulle få höra mig förutom Gud som skulle sitta där på sin 100 meters höga guldstol och nicka och säga "aa" "ja eller hur" "åh" på exakt rätta platserna.
Eller så kanske jag skulle skippa att dö för att sen kunna skryta med att "när jag var -- år gammal så var jag upp på scenen med mitt favoritband *** och dansade och gissa vad glad jag var!" ända tills jag äntligen dog. Och jag skulle dö av ålder, inte av cancer, hjärtinfarkt, stroke eller droger.
Ja, jag tror jag kör på det sista alternativet.
Fast nu kom jag på att det kanske inte skulle hända mig ändå, så varför tänker jag ens på det?
Kommentarer
Trackback